Vi skrev tidigare om opioida peptider i urin och om hur en diet fri från gluten och kasein kan ge autistiska personer en kraftig utvecklingskurve på flera områden, socialt, kognitivt och kommunikativt . Medan alla personer får en förhöjd halt av opioida peptider i plasma efter ett måltid som innehåller gluten och kasein, vill halterna snabbt reduceras hos de flesta, men förblir höga hos schizofrena och autister. Man misstänkte att orsaken var brist på vissa enzymer och ev att fenol sulfotransferase, PST, inte förekom i tillräcklig mängd.
Opioida peptider kan vidare modulera upptaget av L-cystein genom aktivering av my-opiat-receptorer. När cystein minskar i kroppen, minskar samtidigt kroppens egen antioxidant, glutation, samt metyl-donatorn S-adenosylmethionine (SAMe). Vi får det man kaller låg metyllering. Oxidativ stress och inflammation ökar. För de med förhöjda halter opioida peptider, kan en gluten och kaseinfri diet ge mindre inflammation och mindre fria radikaler när mängden glutation normaliseras.
Vid urinanalys upptäcktes också att de flesta autister med förhöjda peptidnivåer också hade högre pH i urin, något man förknippade med en störd sulfatmetabolism. Man pekade på att det förhöjda peptidnivåen igen kunde ha samband med en defekt i ett enzym PST, phenol-sulfur transferase. PST är ett viktigt detoxifieringsenzym som behövs för att bryta ner och forsla bort gifter från kroppen.
Rosemary Waring ser skillnader i sulfatmetabolismen hos autister
Mycket av vår biokemi handlar om att sulfatering. Waring såg att autister hade lägre halter sulfat i blodet, men högre halter av sulfat, sulfit och thiosulfat i urin. Kroppen, som hade behov av sulfat, dumpade sulfat i urin. Då sulfater hjälper till att avgifta kroppen, sågs detta som allvarligt.
Med för lite sulfat i kroppen, blev det en brist på flera svavelhaltiga ämnen, som cystein, methionin, taurin, glutation, och sulfateringskapaciteten minskade. Det påverkar i stor grad tarmslemhinnan. Reducerad sulfatering ger inflammation och läckande tarm. En inflammerad tarmslemhinne gör att det lokalt kommer finnas mycket sulfat från avsöndrat glycosaminoglykan (GAG). Den höga halten sulfat i tarmen gör att sulfat transportproteinerna stängs av sedan kroppen ser ett överskott, och sulfattransporten i resten av kroppen reduceras. Sämre sulfatering ger lägre produktion av olika enzymer i tarmen, proteiner bryts inte ner i tillräcklig grad. Mer peptider tas upp i kroppen, som förstärker sulfatbristen.
Låg aktivitet av fenol-sulfotransferase medför en ökad mängd aminer och fenoler som kan uplösa migränanfall. När Waring undersökte autistiska barn som även hade migrän, såg hon att de i hade låg PST aktivitet. Dessa barn reagerar dåligt på mat som innehåller fenoler, catekolaminer och flavonoider. För dessa barn har Feingold dieten har god effekt.
Waring såg Epsom salt som ett sätt att kringgå den bristfälliga sulfattransporten i autism. Genom att bada i magnesiumsulfat tas sulfat upp genom huden. Kroppens behov av sulfat fylls på, och då kunne kroppen börja producera mer glutation, vilket kunna sänka inflammationen och läka tarmen. Många började behandla sina barn genom bad i epsom salt efter Warings studier. Epsom salt är magnesiumsulfat, och båda magnesium och sulfat kan tas upp genom huden. Magnesiumsulfat kan ge obehag om man börjar med för höga doser, men om man börjar med små mängder och kort tid i badet berättade föräldrar att effekten var god!
Man misstänker att läckande tarm gör att mer proteiner och peptider tas upp, också opioida peptider tas upp i större grad än hos kontrollgruppen. Dessa peptider kan påverka socialt tillbakadragande, okänslighet för smärta, och ovanliga reaktioner på stimuli som ses hos autister. Waring föreslog också att använda matsmältningsenzymer för att förbättra näringsupptaget och hjälpa till att bryta ner peptider. Man har sett att autister har mindre magsyra och mindre matsmältningsenzymer än andra, så tillskott kändes naturligt. En föräldragrupp som testade olika matenzymer skrev sedan en bok om sina samlade erfarenheter. De konkluderade med att rätt matsmältningsenzymer, innehållande bland annat DPP-IV, var en stor hjälp och gav väldigt positiva effekter på barn och vuxna. Enligt Autism Research Institute är matsmältningsenzymer de kosttillskott som ger bäst effekt vid Asperger.
Waring menade själv att en strikt glutenfri, kaseinfri (GFCF) diet var att föredra. Hon tyckte man skulle utvärdera tidigast efter 6 månader. Gärna kan man ta tillskott at zink, vitamin B6, molybden och bada i epsom salt också.
På 80- och 90-talet var GFCF en viktig behandlingsmodell för autism. Många rapporterade om mycket bra effekt. Idag är erfarenheterna lite mer blandade. Man kan spekulera runt om GFCF betyder något annat idag. På 90-talet betöd glutenfritt att man i större grad åt gårdagens middag till frukost, och bytte ut kakor med snacks eller sötsaker. Idag finns det de som bakar på mandelmjöl, quinoa, amarant och hasselnötsmjöl. Alla extrema hög-oxalat produkter. Veganrörelsen gör att det är lättare att hitta mjölkproteinfria färdigprodukter, men man får lusläsa innehållsförteckningen, då det kan innehålla natrium-kaseinat och andra dolda kasein-källor. Att GFCF har blivit en hög-oxalat diet kan kanske förklara att dieten inte längre är lika verksam och därför hellre inte lika populär.
Referenser
J Nutr Biochem. 2014 Oct;25(10):1011-8. doi: 10.1016/j.jnutbio.2014.05.004. Epub 2014 Jun 6. Food-derived opioid peptides inhibit cysteine uptake with redox and epigenetic consequences. Trivedi MS1, Shah JS1, Al-Mughairy S1, Hodgson NW1, Simms B1, Trooskens GA2, Van Criekinge W2, Deth RC3.
RH Waring, LV Klovrza ”Sulphur metabolism in autism”, J Nutr & Environ Med, (2000) 10, 25-32, Review art. , se ref däri.
Enzymes for Autism and Other Neurological Conditions, Karen DeFelice, 2008, ISBN 0972591850, 9780972591850
