Dieten

Att leva med proteinintolerans

Tror du att du reagerar på mat som mjölk och mjöl? Eller undrar du om din nedstämthet, eller barnens bokstavskombinationer kan lindras? Ett bra första steg är att göra en urinanalys. Urinanalysen kan inte göras efter att man har påbörjat dieten, då gifterna lakas ur kroppen under dieten och inte längre kan spåras i urinet. Kom ihåg att skriva om du går på några mediciner, då vissa mediciner mot depression, psykoser etc. kan bryta ner peptider och påverkar tolkningen av peptidurinanalysen. Har man en bra läkare är det bra också att utesluta celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom och liknande. De fleste med glutenintolerans har inte celiaki, och hur känslig man är för mängden gluten man tål har inte att göra med om man har celiaki eller ej.

 

Har man en bra läkare, och magproblem, är det också bra ifall man kan testa allergier genom blodprov. Och har man länge gått med dålig matsmältning är det bra att kolla eventulla näringsbrister. Dock måste man sätta upp en tidgräns: om man i, säg, ett år har försökt att inte göra något alls och det inte har fungerat, kan man ju fundera på att i stället försöka med diet.

 

Många som mår dåligt, tycker det verkar krångligt med diet. Numera finns det enzymer på marknaden som tar bort behovet av diet för det stora flertalet, men de koster pengar. Man får inte heller snåla för mycket, då en för låg dos gör att man inte blir bättre. Vanliga matsmältningsenzymer fungerar inte, utan man måste ta proteaser. De finns bara att köpa på ett ställe i Sverige idag; Glutenochmjolkfri.se.

 

Responsen på diet och enzymbehandling är individuell, men en riktlinje kan vara att man de första 1-2 veckorna märker en försämring som beror på abstinens. Det är inget skämt: de flesta mår sämre till en början. Sedan kommer man långsamt tillbaka till där man var innan dieten. När det har gått längre tid, -- 4-8 veckor bör man se en tydlig skillnad. För några kommer en tydlig förbättring redan efter några dagar, för andra tar det längre tid. Några menar mjölk försvinner på ett par dagar, men för andra kan det ta månader att bli bra. Gluten har ofta en långsam respons, förbättringen kommer så gradvis att det kan vara svårt att själv märka att man mår bättre.

 

Man bör också tänka på att undvika ämnen i maten som verkar som peptidasehämmare, alltså ämnen som generellt försvårar nedbrytning av mat. Det gäller konserveringsmedel som bensoater, som vi finner i lingon, honung, acetylsalicylsyra (värktabletter), hjortron med mera. Även färgämnen som azofärgämnen försvårer matsmältningen kan kan förvärra symptom på t.ex. hyperaktivitet.

 

 

BN

Glutenfri och Kaseinfri (GFCF) diet:

Grundstenen i behandling av proteinintolerans är att leva på en gluten- och/eller kaseinfri diet. Om man primärt reagerar på gluten eller på kasein kan ses från urin-analysen, men då resultatet av denna också beror på vad man ätit veckorna innan analysen kan det vara klokt att börja med att ta bort båda under en utvärderingstid. Det stora flertal som har proteinintolerans reagerar både på gluten och kasein. Vad man reagerar mest på, kan man ofta gissa sig till utifrån de symptom som starkast gör sig gällande.

 

Gluten förekommer i våra vanliga sädesslag: vete, råg och korn. Mat som är märkt som naturligt glutenfria är lämpliga. Havre är i princip glutenfritt, men då det ofta förekommer att odlingen (åkeren) innehåller små mängder vete och havren oftast förpackas i fabriker som även hanterar vete, räknas inte havre som glutenfritt med mindre det kommer från särskillda åkrar där man aldrig odlat vete, och odlingen har tagits om hand i en fabrik där det inte samtidigt hanteras vete. När man tar bort dessa spannmål måste man ta bort bröd, pasta, kakor men även tänka genom alla hel- och halvfabrikata som kan innehålla gluten. Det kan gälla korv, pajer, färdigrätter, såser, pastejer, pizza, lakrits med mera. Dessutom, om man delar kök med någon som äter gluten bör man ha olika skärbrädor och egna paket med bordsmargarin.

 

Nu kommer den svåra biten, då vi alla är individer, som reagerar olika starkt och tål olika stora mängder föroreningar i maten.

 

Reagerar man bara lite på gluten, kan nog havre fungera, men det är individuellt och man får prova att äta bara lite havre efter en längre tid - några veckor - på glutenfri diet. Personer med 'lätt' proteinintolerans, alltså de med bara lätta symptom och gärna problem av typen depression, ångest, koncentrationsstörningar, kan ofta tåla små mängder gluten och använda havre, soja och vetestärkelse. Även om man reagerar på havegryn, kan havremjölk fungera, den är nästan glutenfri.

 

Några är mycket känsliga. Det gäller i första hand de som också mår sämst av gluten. De flesta med allvarliga diagnoser, som autism och schizofreni, verkar reagera även på mycket små mängder gluten. Tillhör man denna katagorien bör man även vara försiktig med mat som är märkt som glutenfri, då den ofta innehåller vetestärkelse, havreprodukter eller andre källor till spårmängder av gluten. Vetestärkelse är vanligt i 'glutenfri' mat, men innehåller små mängder gluten. Dock så lite att gruppen med celiaki oftast inte reagerar, varför den kallas 'glutenfri'. Många med proteinintolerans tål betydligt mindre gluten innan de blir dåliga än vad en med celiaki gör, och de fleste väljer att undvika vetestärkelse. Dock, detta är individuellt, och även för de som reagerar på dessa små mängder kan det fungera därsom man samtidigt äter ett enzymtillskott med glutennedbrytande enzymer. När man har gått ett tag på diet kan man försöke att äta vetestärkelse och se om man tål de små glutenmängder som finns i det. Rena glutenfria produkter som glutenfritt mjöl och glutenfri pasta är bättre att köpa på nätet där priset och utbudet är bättre.

 

 

Kasein/Casein är proteinet i mjölk. Det finns kasein i mjölk från alla djur, alltså både i ko-, får- och getmjölk. Dock inte sojamjölk eller "mjölk" från ris, mandlar eller andra vegatabiliska källor. Alla mjölkprodukter måste bort: mjölk, smör, ost, yoghurt, myse, vassle, skummjölkpulver, ghee, natriumcaseinat och liknande. Mjölkprodukter ingår i en mängd matvaror som bröd, kakor, puddingar, köttpålägg, korv, såser, maräng, glass och så vidare. Här måste man finläsa innehållsdeklarationen! Står det att något innehåller spår av mjölk, är det oftast så lite att bara extremt känsliga märker av det. Igen, man måste prova sig fram då det är individuella skillnader. Det kan vara svårt att hitta bra mjölkfria produkter i handeln, det bästa är att handla mjölkfritt över nätet.

 

Enzymerna som finns i handeln fungerar rätt bra på kasein. Dock inte så bra att man skall lämna dieten, utan se de som ett hjälpmedlel som tar bort de sista resterna som alltid kommer finnas kvar.

 

Mjölkallergiker kan ofta äta kokt mjölk. När mjölken kokas länge spjälkar man proteinerna. För oss med proteinintolerans hjälper inte detta. Kokta mjölkprodukter är lika illa som okokta. Denaturerad modersmjölkersättning är precis lika illa som vanlig mjölk. Peptiderna (proteinbyggstenarna) finns kvar, även om det inte längre är hela proteiner i denaturerad eller kokt mat.

 

Laktosfria produkter är bara fria från laktos. Personer med proteinintolerans har oftast inga problem med laktos. Laktosfria produkter innehåller lika mycket mjölkprotein som vanliga mjölkprodukter och är olämpliga i denna diet.

 

Tiden det tar att se effekt

Ibland ser man folk skriver att det tar ett par dagar att bli av med peptider från kasein, men månader att bli av med peptider från gluten. Sannolikt finns det de som på få dagar ser en effekt av att ta bort kasein, men vi vet av egen erfaring att det tar månader att återställa kroppen från kasein-peptider. Långsamt blir man bättre.

På samma sätt är det med gluten, tillfriskandet går långsamt allt eftersom kroppen gör sig av med gifterna.

Däremot kommer man att se effekten av ett dietbrott snabbt. Efter några veckor på diet kommer även små mängder kasein eller gluten göra att försämringer upptreder inom få timmar. Dock är det inte som med en klassisk allergi, där man kan känna att det kliar i munnen inom några minuter. Har man proteinintolerans kommer det gå ett par timmar till ett dygn innan proteinerna har brutits ner till peptider och påverkar kropp och psyke. Sedan tar det minst ett par dagar innan man är återställt.

 

För att övertyga sig själv om att dieten har effekt, är det bra att göra något test, och skriva ned testresultatet. Sedan gör man om testet en gång i månaden, och förhoppningsvis kan man se att man blir friskare med tiden.

 

Vad kan man äta då?!

Att må bra med GFCF-dieten innebär i praktiken att man oftast måste undvika hel- och halvfabrikat. Däremot går det bra att äta rent kött, fisk, ägg, grönsaker, frukt, nötter och frön. Glutenfritt bröd (utan mjölk!) går bra, men tänk på att det kan vara bakat med vetestärkelse, som många med proteinintolerans reagerar negativt på. Mjölken kan gärna bytas ut mot olika sorters mjölkfri växtmjölk, men några med proteinintolerans reagerar även på soja. Här måste man tyvärr prova sig fram då detta är individuellt. Havrebaserade produkter kan innehålla små mängder gluten. Enligt Oatley (som tillverkar havreprodukter) ligger glutenhalten i deras produkter under 100 ppm vilket torde vara tillräckligt för de flesta med celiaki men om man är proteinintolerant och känslig är även den halten för hög. Däremot går rismjölk bra, liksom mandelmjölk, hasselnötsmjölk och liknande. Det finns gluten- och kaseinfria alternativ till nästan all mat:

  • soja- och havreglass finns i alla större affärer, men tänk på att både soja och havre kan ge symptom för känsliga individer. Det finns kokosglass naturell och med fruktsmak att köpa på nätet. Sorbet kan också användas.
  • soja och havre 'grädde' kan användes för att göra egna gräddsåser. Alternativt kan man använda ris eller kokos'grädde', det finns även som vispgrädde som blir riktigt fluffig och smakar gott. Risgrädden är oftast lite söt i smaken och kanske inte så bra till gryter, men kokosgrädden går bra till nästan all mat. Man kan också göra 'grädde' baserad på mandel, hasselnötter eller cashewnötter.
  • alternativ mjölkfri ost påminner inte riktigt om vanlig ost, och fungerar inte likadant när den värms upp. På senare tid har det kommit 'ostar' som fungerar att smälta till lasagne etc. Det finns goda mjukostar baserade på soja. Sojamjölsbaserad parmesanost, "grattugiato" smakar mycket likt originalet och är god till pasta, men innehåller soja. Det finns även rismjölk-ost, ost gjord på cashew och på mängder av alternativa råvaror.

 

 

 

 

 

gluten och mjölkfri mat

 

 

 

 

 

 

Vill du kontakta oss?

Har du frågor?

Undrar du över om du själv eller dina barn eller andra nära dig har denna typen enzymdefekter?

Har du synpunkter på hemsidan?

Kontakta oss:

 

info@matochpsyke.se

 

 

Även svenska forskare med C Gillberg i spetsen menar att ett anpassad kosthåll bör provas vid ADHD och vis Aspberger. Han rekommenderar att utesluta alla mjölkprodukter och färgämnen och ta kosttillskott i form av omega-3.

 

http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1087